Min sanning, om livet som småbarnsmamma
Det här kommer verkligen vara en som där dag när man bara längtar efter att få gå och lägga sig igen! Bara känner hur ögonen svider och kliar och hur huvudvärken smugit sig fram.
Många småbarnsmammor med flera barn skriver bara om hur bra och plutti-nuttigt allt är jämt. Jag börjar och undra om det verkligen är så eller om det bara är jag som brytit ihop ibland? Jag är så pass ärlig så jag iaf vågar berätta hur det verkligen står till ibland- för livet som småbarnsförälder med två busar är inte alltid nån dans på rosor.
Det finns dagar eller jaa nätter då Leila bara strular..det är nästan alltid så. Men vissa nätter är värre än andra, och det har hänt att jag varit så trött, orkeslös så jag suttit där inne på hennes rum och fällt några tårar bara för orken inte funnits o sömnbristen gjort sig påmind. Det finns mornar då jag kännt mig förtvivlad för leila krupit runt och tjutit o tjutit och inget har hjälpt.. Nästan varje morgon är det så- att hon bara tjuter o gnäller.
Det finns dagar då jag suttit och mått så dåligt över att jag inte räcker till som mamma. Att jag så gärna vill räcka till mer o vara mer med Elliott.
Istället för att behöva säga att mamma kan inte, Leila äter/Leila är ledsen/ måste byte leilas blöja etc.
Att alla andra verkar klarar av det så himla bra men inte jag!
Men... Sen finns det dagar då lillan är såå glad o bara flinar och klappar händerna. Då elliott och hon är riktigt gosiga ihop.Även om dessa dagar är fåräknade så väger det verkligen upp och allt det där andra glöms bort!
Mina barn är ändå mitt allt och jag skulle gå genom eld och vatten för dom!
Jag älskar verkligen mina barn över allt annat- och jag ville mest visa att jag tror nog faktiskt inte att inget är så perfekt som de gärna vill visas!
Vi är nog inte mer än människor- och nu har nu fått min sanning!
Kommentarer Du är verkligen inte ensam! vissa dagar är jättejobbiga. Kramar till er!
Tycker inte det är en dans på rosor med ett barn heller. Känner igen mig i det du skriver om att sitta inne hos Leila och fälla några tårar. Det har jag gjort hos Ian med. Vissa nätter är värre än andra.
Jisses, jag tycker det är urjobbigt ibland med bara en. Kanske inte på grund av sömnbrist, men det kommer väl det med antar jag. Däremot kan jag lova att de flesta har mer eller mindre problem, sen gäller det att våga nämna det också.. ;)
Jag har ju iofs inte varit tvåbarnsmamma spec länge. Men sen Towa kom så har Oliwer blivit 100 ggr trotsigare. Han lyssnar inte ett skit på vad vi säger till honom och gör allt för att jävlas (känns det som).
Jag har precis skrivit ett inlägg om denna j*la 3års trots!
Kramar till dig!!! <3<3<3
Hej hej! Följer din blogg eftersom jag har barn som är ganska jämn gamla med dina. Och jag kan bara hålla med dig. Ibland vill man bara gå och lägga sig och sova i tre dagar men ibland är det sååå underbart. Tycker inte att man är en dålig mamma för att man tycker som du/jag gör. Det viktigaste är att man finns där för barnen. MEN glöm inte att unna dig lite då och då, det behövs. MVH
Jag kan ju inte riktigt svara för hur det är att ha fler barn än ett, men jag tycker bara det är jobbigt många gånger. Det är verkligen inte en dans på rosor att vara mamma alltid. Man kan bli irriterad, frustrerad, ledsen, vilja slita av sig håret osv osv.. o då har jag bara ett barn, på 6 månader. haha..
Men ack så tacksam man är för alla bra stunder. Man glömmer snabbt det jobbiga då.
Men som sagt... det kan bli otroligt mycket gnäll ifrån en sån liten. Det är ofta inget duger och det bara gnälls, gnälls och gnälls. Vad man än gör så är det ändå inget som funkar.
Så som sagt, du är verkligen inte ensam Emelie!
Alla dom där bloggarna som beskriver mammalivet och livet allmänt som en dans på rosor, alla dom har jag faktiskt slutat läsa. Det känns så överdrivet, påklistrat och ihopkokat. Jag har svårt för sånt.
Men din blogg kommer jag aldrig sluta gilla! :)
kramKram
