Det känns som att det är en salig röra här hemma just nu. Blir både deppig och stressad över detta. Även om det är sådant jag inte kan göra något åt så grämer det mig en hel del. Och just nu när A är hemma och är sjuk så känns ju allt lite värre oxå.

Jag var väl införstådd innan med att det inte är så lätt att börja o jobba o komma in i vanliga rutiner bara sådär. Allt tar ju ändå sin lilla tid.

Men att sedan komma hem o veta att man har en massa måsten, att man måste laga mat, tvätta osv.. det är inte lätt. Det enda lillan gjort igår och idag är att gå runt mig och vara ledsen o vilja komma upp såfort man ska påbörja någonting. Och nu när inte A är frisk heller så blir det mamman som får ta allt ju- och det är ju förståeligt om något! Men just det här att inte ens kunna få gå på toaletten utan att det står nån där och tjuter..det är påfrestande.

förstår att lillan saknat sin mamma under dagen och vill ta igen massa förlorad tid och det vill ju jag med så gärna. Mitt hjärta värker efter det. Men sen har vi allt det där som måste göras oxå. Och hur ska man hinna o städa om man inte får det för en viss bestämd liten dam?

Sen undrar jag lite hur man ska göra för att kunna få hämtningen på dagis smidig som möjligt oxå. Det känns som det tar en evighet att komma därifrån och när vi väl gör det så är jag genomsvett. Elliott är verkligen inte samarbetsvillig för fem öre. Han gör allt för att reta sin mamma känns det ibland som- trodde det skulle bli bättre nu när han går oftare på dagis och att han skulle va trött när man hämtade. Men energiknippet Elliott springer runt som en tok- gör allt han inte får göra..och mamman måste springa och jaga honom för att få på honom kläderna..!

Nåja, har ju trots allt bara jobbat ett par dagar ännu- hoppas att det ljusnar sedan. Det gäller bara att hitta ett bra sätt o få ordning på allt..o det kommer väl till slut!

//negativa morsan.