efter en lite krånglig dag tänkte jag nu strax ta o slå igen ögonen o sova.

De gick väl bra på dagis idag med, men elliott uppskattade inte att vara ute.. men det är väl iofs inte så lustigt. Han har ju bara varit ute och gått själv i snön i några minuter..sen har han alltid blivit ledsen o velat komma upp igen. så idag stod han iaf ut i nån halvtimma innan han började säga ifrån, och då hade han typ ramlat en miljon gånger. det är ju inte det lättaste och gå när man inte är van vid o gå i snö o sen har så mkt tjocka o klumpiga kläder inte!
ja o sen vid lunch va han sådär trött o gnällig igen, o när vi kom hem så lade jag honom i hopp om att han skulle somna, försökte hur länge som helst..men han bara låg därinne o flinade o skrek gällt! Försökte nog i två timmar! Gav upp i mitten o tog upp honom- då sprang han runt en liten liten stund o lade en bajja. Trodde att de kanske var därför han inte somnade och testade o lägga honom igen...men de gick ändå inte! =(
HAn var för övertrött stackaren, det är ju skillnad på att få somna vid 11 o att somna vid halv ett. O ikväll somnade han redan vid halv 6 eftersom han var helt slut.  sista timmen i vaket tillstånd gick han runt och tjöt åt minsta lilla motgång, bara en sån sak som att inte få upp ett lock ur en tillbringare var frustrerande..och även om man hjälpte honom med de så vart han sur!
JAg tycker verkligen att det är såå jobbigt o trist o skärande när han inte kan komma till ro o somna..han behöver ju verkligen det. Han var ju såå trött!
o då börjar man o undra med- tänk om de blir såhär när de ska försöka lägga honom på dagis. De kanske inte lägger honom förrän efter lunch och då kommer han inte kunna somna. Dels för han är övertrött och dels för att han har sällskap av 12 andra busungar!  Det är inte så roligt att komma till dagis o hämta en sådan liten tröttfis då ju, de blir ju inget med eftermiddagen om han ska springa runt o vara ledsen för han är trött- och lägger man honom då så somnar han ju inte på kvällen säkert..trist!!

ja som ni märker så slutar man visst aldrig att oroa sig som förälder- och man lär väl inte heller göra de oavsett om de är nyfödda, ett år eller 50 år.

godnatt på er alla.
KRAMAR