Det är alltid roligt att veta att man varit saknad. När vi kom till dagis för o hämta upp elliott förut så fick busungen hjälp av några äldre killar me o öppna grinden, så han kom rusandes emot oss jätteglad o nöjd. Han stannade framför mina ben o ville komma upp och när han väl kommit upp i min famn så fick jag till och med en puss. Snacka om att de va ett mammahjärta som bara tooksmälte direkt =)

Vår stora kille, o tänk att han om 100 dar (plus minus några till eventuellt) blir storebror..helt ofattbart!