Pjuh, nu har äntligen Leila somnat. Det märks att hon är frisk igen i alla fall...argbiggan är tillbaka!

I eftermiddag har inget passat den lilla donnan. Hon skulle inte sitta i bilstolen, vi fick inte öppna ytterdörren när vi kom hem och ville gå in, Elliott fick inte äta någon piggelin, pappan fick inte laga mat. Då nämner jag bara en bråkdel av allt som resulterade i ramaskri och tårar.

Ikväll när vi skulle lägga henne fick vi först försöka lägga henne i hennes säng, sedan i våra sängar.., för att slutligen lägga henne på soffan där hon somnade som en stock på direkten. Nästa gång satsar vi på soffan direkt ;)

Lite pussel stök och bök blir det allt med småbarn-inget blir som man tänkt och planerat. Men det är alla dessa fina stunder man minns bäst-inte de jobbiga ;) Som nu när hon ligger här bredvid mig i soffan och sover så gott med handen tryggt placerad på mitt knä. Det får vilken mamma som helst att smälta❤